Bostadsbolagens framtid – mot nollutsläpp och energieffektivitet
I dagsläget är nollutsläpp från bostadsbolag fortfarande långt ifrån verklighet. Den reform av direktivet om byggnaders energiprestanda som för närvarande diskuteras inom EU syftar till att göra hela byggnadsbeståndet utsläppsfritt till 2050. Hur kommer situationen att se ut 2040 och hur har förvaltningssektorn anpassat sig till de nya kraven?
År 2040 kommer nybyggnationer sedan länge att vara utsläppsfria och koldioxidneutral uppvärmning kommer att vara normen. Förvaltning och underhåll av dessa byggnader kommer att vara mycket välbekant och effektivt. Äldre byggnader har långsiktiga planer för att uppnå nollutsläpp och tillräcklig energieffektivitet till 2050.
Uppvärmningsenergi och elförbrukning är stora utsläppskällor i bostadsbolag. Även vattenförbrukningen genererar utsläpp, men de är mindre jämfört med värme- och elförbrukningen. I reparationsfasen är produktionen av material en stor utsläppskälla, som beaktas i klimatrapporterna.
År 2040 kommer den nationella energiproduktionen att vara i stort sett koldioxidneutral. Fjärrvärmen kommer i stort sett att vara koldioxidneutral och spillvärme från industrier, simhallar och servicehallar kommer att utnyttjas effektivt. Dessutom är värmepumpar och biobränslen som träflis vanliga värmekällor.
Många husbolag har förbättrat sin energieffektivitet genom att installera värmeåtervinningssystem och isolera fönster och fasader. Förvaltningen stöds av artificiell intelligens och intelligent automation, som styr värme- och ventilationssystem enligt förhållanden, väder och elpriser. Konkurrensutsättning av energirenoverings- och reparationsarbeten är en viktig del av fastighetsförvaltningens kärnkompetens.
Användningen av solenergi blir alltmer utbredd. Solpaneler ger el till laddningsstationer för elbilar och bergvärmepumpar. Det är lönsamt att sälja solenergi till nätet, och för energibolagen är distribuerad produktion en viktig del av den koldioxidneutrala produktionen.
När bostadsbolag ansöker om finansiering måste de uppvisa ett energicertifikat och en långsiktig plan för att uppnå nollutsläpp. Bankerna är engagerade i koldioxidneutral finansiering, vilket driver på energieffektiviteten i bostadsbolagen.
Den regionala segregationen avspeglas i bostadsbolagens förmåga att genomföra och finansiera renoveringar. I nedgångna områden kan vissa husbolag tvingas lägga ner sin verksamhet på grund av bristande finansiering. Kommunerna och ARA erbjuder stöd till ledningen i dessa situationer och man försöker hitta nya energieffektiva bostäder åt de boende.
Klimatförändringen återspeglas i bostadsaktiebolagens vardag när de anpassar sig till nya väderförhållanden. Vintrar och kraftiga regn testar fuktbeständigheten, och i områden med översvämningsrisk leds dagvattnet till grönområden. Fjärrkyla och markkyla installeras i husbolag och träden på innergårdarna fungerar som värmefällor. Fastighetsförvaltningens förmåga att erbjuda lösningar för att anpassa sig till klimatförändringarna uppskattas.
År 2040 kommer fastighetsförvaltningens vardag att ha förändrats avsevärt i och med kraven på nollutsläpp och energieffektivitet. Användningen av artificiell intelligens och automatisering samt en kontinuerlig anpassning till klimatförändringarna kommer att definiera förvaltningen av framtidens bostadsbolag.
